Covenant of Mayors
  Covenant Newsletter July 2017  
       
 
"Energisektorn har givetvis en avgörande betydelse för implementeringen av Parisavtalet, men även när det gäller att skydda våra medborgare"
 
   

български (bg) - čeština (cs) - dansk (da) - Deutsch (de) - eesti (et) - ελληνικά (el) - English (en) - español (es) - français (fr) - Gaelic (ga) - hrvatski (hr) - italiano (it) - lietuvių (lt) - latviešu (lv) - magyar (hu) - Malti (mt) - Nederlands (nl) - polski (pl) - português (pt) - română (ro) - slovenčina (sk) - slovenščina (sl) - suomi (fi) - svenska (sv)

Borgmästaravtalet har ökat sin globala spridning under flera år nu, och har öppnat regionala kanslin över hela världen. Vilken inspiration tror du att borgmästaravtalen i andra regioner kan hämta från erfarenheten inom EU?

Sedan starten 2008 har borgmästaravtalet varit ett av de mest framgångsrika europeiska initiativen inom energi- och klimatåtgärder. Detta inte minst eftersom det hade stöd från EU-kommissionen och en direkt koppling till EU:s politiska mål, men samtidigt utformades av städer för städer, nerifrån och upp. Överlag håller de europeiska avtalsparterna tidsschemat för en genomsnittlig minskning av koldioxidutsläpp på 27 % senast 2020. Som jag nämnde tidigare är borgmästaravtalet världens största urbana energi- och klimatåtgärdsinitiativ, och en viktig inspirationskälla för kommuner över hela världen.

Den globala expansionen av borgmästaravtalet inleddes mot denna bakgrund år 2011, då initiativet utökades för att inkludera länderna i EU:s östliga partnerskap [reds. anm.: Vitryssland, Ukraina, Moldavien, Armenien, Georgien, Azerbajdzjan]. År 2012 expanderades avtalet ytterligare till Europas södra grannskapsregion via CES-MED-projektet. De regionala kanslierna verkar därför med fullt stöd från den ursprungliga avtalsgemenskapen. Deras avtal har exakt samma utformning som det europeiska borgmästaravtalet och de delar samma mål och värderingar: stort fokus på engagemang av medborgare och intressenter, lokal styrning och ett resultatinriktat arbetssätt med syfte att förbättra luft- och livskvaliteten i städer. Vid COP21 i Paris lanserade vi borgmästaravtalet i Subsahariska Afrika, och redan nu får de första deltagarstäderna hjälp att minska fattigdom och samtidigt främja energitillgång, klimattålighet och en fossilfri ekonomi! Vi är stolta över att stötta liknande initiativ runtom i världen, och i slutet av förra året lanserade vi regionala avtalsprocesser i Nordamerika, Latinamerika och Karibien, Japan, Kina, Korea, Sydostasien och Indien. Alla dessa nätverk kommer att gynnas av den omfattande erfarenhet som finns inom EU, bland annat genom upprättandet av samarbeten med städer inom EU såväl som inom den egna regionen. Samtliga fristående eller nationella borgmästaravtal verkar under det globala borgmästaravtalet för klimat och energi. I egenskap av den största globala koalitionen av städer som åtagit sig att bekämpa klimatförändringar kommer det globala avtalet att ge deltagarna en starkare röst i ett internationellt sammanhang, samt möjlighet att lära sig av varandra och tillsammans gå framåt.

Städer spelar en oerhört viktig roll om världen ska lyckas nå målen som sattes i Parisavtalet. EU:s borgmästaravtal ger ett ramverk för strategiska, långsiktiga åtgärder som utformas och stöttas av lokala aktörer. Och det fungerar!

Den 10 februari i Bryssel presenterades den europeiska styrelsen för borgmästaravtalet, som hädanefter kommer att tillhandahålla strategisk vägledning för initiativet. Vilket budskap skulle du vilja förmedla till dessa engagerade kommunala ledare?

Först och främst vill jag gratulera hela den europeiska avtalsgemenskapen för att ha etablerat en institution som kommer att representera dem och inspirera initiativet. Styrelsemedlemmarna kommer i egenskap av representanter för avtalsparter, städer, samordnare och supportrar att ge avtalet ett ansikte, och fungera som förmedlare av kontakter mellan olika kategorier av avtalsparter. De är viktiga samtalspartner för EU-kommissionen – jag träffade styrelsemedlemmarna så sent som den 20 juni i Bryssel [1] – och har möjlighet att samverka på bredare front med den europeiska och globala energi- och klimatpolitiska gemenskapen.

Styrelsen för det europeiska borgmästaravtalet ska även samarbeta med styrelsen för det globala avtalet, i syfte att kombinera arbetsinsatsen och se till att EU-borgmästarnas politiska mål återspeglas i rörelsen som helhet. Det är mycket viktigt att vi tillsammans bidrar till borgmästaravtalets strategiska riktning, ständigt anpassar det till städernas behov, och att styrelsemedlemmarna i sin roll som ambassadörer samverkar med kommuner både inom och utom avtalet, såväl som med nationella myndigheter, i syfte att stödja lokala energi- och klimatåtgärder. Dessa är konkreta åtgärder som syftar till att realisera övergången till andra energislag och att skapa hållbar tillväxt.

Avtalsstäder bör även vara drivande i innovationsarbetet och fungera som "innovativa ekosystem", som uppstår i samarbetet mellan kommunala myndigheter, forskningsvärlden och industrin, med hjälp av europeiska tekniklösningar och produkter. EU-kommissionen kommer att fortsätta stödja borgmästaravtalet och personligen förväntar jag mig att initiativet har en inneboende drivkraft tack vare medlemmarnas tydliga åtaganden för 2020 och 2030.

Nästa milstolpe för Parisavtalet är COP24 år 2018, då nationella regeringar ska utvärdera vilka framsteg som gjorts i implementeringen av avtalet. Vi har sett hur deltagarstäder i borgmästaravtalet ofta har visat sig mer ambitiösa än de nationella myndigheterna inom klimat- och energiområdet. Hur kan städernas åtgärder stöttas ytterligare av medlemsstaterna, särskilt med tanke på den europeiska energiunionens strategi?

2018 kommer definitivt att vara ett viktigt år för klimatåtgärder – vid COP24 utvärderar vi våra framsteg överlag gentemot Parisavtalets långsiktiga mål. 2018 innebär en fantastisk möjlighet för avtalsstäderna att visa upp sina prestationer.

Vid COP22 förra året presenterade borgmästaravtalets städer imponerande resultat, då de europeiska avtalsparterna uppvisade en utsläppsminskning på 23 % [2]. Den största bidragande faktorn var bygg- och anläggningssektorn. Byggstandarder och eftermontering är verkligen ett effektivt sätt att minska förbrukningen samtidigt som det sänker energikostnaderna och ökar fastighetsvärden. Ett exempel är den tyska staden Hannover, som har sänkt sin energiförbrukning med cirka 60 % genom att eftermontera offentliga och privata byggnader, och man har därigenom sparat 3600 ton koldioxid varje år. Andra områden där städer föregått med gott exempel är främjandet av förnybara energikällor, bland annat via lokala energisamhällen och smarta energilösningar, utsläppssnål rörlighet och tillgång till lokalt producerad energi.

Energisektorn har givetvis en avgörande betydelse för implementeringen av Parisavtalet, men även när det gäller att skydda våra medborgare, i synnerhet de mest sårbara, genom att säkerställa tillgång till ren och billig energi för alla, samtidigt som man gynnar konkurrens, anställningsmöjligheter och tillväxt. EU-kommissionen bidrar starkt till städernas arbete med att uppfylla dessa mål genom att upprätta ramstrukturer, t.ex. i form av det nyligen antagna åtgärdspaketet Ren energi för alla i Europa, som ingår i energiunionens ramstrategi.

Detta bidrar till att uppmuntra investeringar, bland annat via introduktionen av initiativet Smart finansiering för smarta byggnader, och utökade användningsområden för europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI), samt genom att tillsammans med EIB mobilisera privata investeringar i energieffektivitet och klimatanpassning via finansiella instrument – privat finansiering för energieffektivitet (PF4EE) och finansieringsmekanismen för naturkapital (NCFF). Som ett konkret nästa steg arbetar vi redan på ett initiativ som syftar till att underlätta åtkomst till relevant finansiering, och jag uppmuntrar avtalsstäderna att delta i denna process redan i förberedelsefasen, så att det blir rätt från början.

Dessutom behöver vi stöd från nationella och regionala myndigheter för att främja åtgärder på kommunnivå, i linje med energiunionens mål. Nationella myndigheter skulle till exempel kunna införa minimistandarder till stöd för kommunerna, samt mobilisera finansiering för klimatåtgärder på lokal nivå, och gynna investeringar i fossilfri, klimattålig urban infrastruktur.

Detta kommer att gynna alla européer och förstärka både kommunernas och konsumenternas beslutsmakt.

Hur ser du på avtalsstädernas roll vid implementeringen av EU:s strategi för utsläppssnål rörlighet?

Städer är visserligen en viktig källa för tillväxt, men de ger samtidigt upphov till mest luftföroreningar. Transporter utgör nästan en fjärdedel av Europas utsläpp av växthusgaser, och är den främsta orsaken till luftföroreningar i städer. Inom transportsektorn är vägtransporter den största utsläppsboven, med nästan 70 % av alla växthusgasutsläpp inom transportkategorin under 2014.

EU-kommissionens antagande av en strategi för utsläppssnål mobilitet i juli 2016 innebär att Europas svar på utsläppsproblemet inom transportsektorn är en bestående övergång till utsläppssnåla transportmedel. Vid mitten av detta århundrade måste utsläppen av växthusgaser från transportsektorn vara minst 60 % lägre än 1990 och stadigt röra sig mot en nollvision.

I en tid då ren luft alltmer förvandlas till en bristvara måste städer samtidigt hitta lösningar på föroreningsproblemet. Transportsektorns utsläpp av hälsofarliga luftföroreningar måste omgående minskas drastiskt.

Utsläppssnål mobilitet gynnar europeiska medborgare tack vare förbättrad luftkvalitet, minskade bullernivåer, mindre trafik och ökad säkerhet. Det bidrar dessutom till fler arbetstillfällen, tillväxt, investeringar och innovation.

Avtalsstäder och lokala myndigheter bör föregå med gott exempel vid implementering av denna strategi, genom sammanhängande planering och åtgärder. Många städer är redan i färd med att undanröja behovet av motortransporter tack vare förtätning vid stadsplanering, införande av utsläppssnåla energialternativ och fordon, främjande av aktiva transportsätt (cykel- och gångtrafik), kollektivtrafik samt cykel- och bilpooler i syfte att minska trafik och föroreningar.

Ett framgångsrikt exempel i detta sammanhang kommer från avtalsparten Zagreb i Kroatien. Staden har ersatt sin befintliga fordonspark med 160 energieffektiva bussar som drivs på rent bränsle. Detta projekt har lett till en avsevärd förbättring av stadens luftkvalitet. I Hasselt, Belgien och Tallinn, Estland har man tagit det djärva steget att införa gratis kollektivtrafik. I Hasselt har detta redan visat sig vara en hållbar åtgärd, och i Tallinn har initiativet blivit mycket populärt. Hittills har det lett till en minskning av trafiken med 15 % och lockat till sig 9000 invånare, vilket genererat skatteintäkter som överskrider de tidigare intäkterna från biljettförsäljning.

EU-kommissionen har förstärkt sina åtgärder till stöd för mer hållbar urban rörlighet, genom delning av erfarenheter och bästa praxis (t.ex. via observationsverktyget för urban mobilitet, Eltis), forskning och innovation (t.ex. under Horisont 2020 och projekt som Civitas 2020, det europeiska innovationspartnerskapet för smarta städer och samhällen, och det europeiska initiativet för miljövänliga bilar), och ekonomiska bidrag som riktas särskilt till urbana transportprojekt (exempelvis via EU:s struktur- och investeringsfonder, den europeiska fonden för strategiska investeringar och LIFE-programmet).

De synergieffekter som uppstår när klimatet förbättras och luften blir renare är välkända. Jag uppmanar avtalsstäderna att anta utmaningen och gå i täten för förändringsarbetet!

[1] Se vår artikel om mötet i detta nyhetsbrev
[2] Enligt utsläppsinventeringar rapporterade den 4 november 2016. JRC-rapporten om borgmästaravtalet: Greenhouse Gas Emissions Achievements and Projections, som presenteras på COP22.

 
     
    >> Covenant Monthly Newsletter July 2017 <<
(0 visits )
 
     
Find us on:
Twitter Facebook
Covenant of Mayors
  The sole responsibility for the content of this newsletter lies with the Covenant of Mayors Office. It does not necessary reflect the opinion of the European Union. The European Commission is not responsible for any use that may be made of the information contained therein. The Covenant of Mayors was set up with financial support of the European Commission and consists of five associations of European local authorities: Energy Cities, Climate Alliance, Eurocities, CEMR, Fedarene, and ICLEI Europe.

Subscribe / Unsubscribe to this newsletter.
European Union  
 
Covenant of Mayors